Mackie, i full fart mot ingenting

Ikväll såg jag det sista avsnittet av Scrubs. Denna serie som har präglat mitt liv sen 2004 när jag såg den första gången. Nu är det slut. Visst kommer jag se den fler gånger men nu vet jag att jag inte har mer att vänta. Det har varit ett stormigt förhållande. Ungefär som JD och Elliot. Det har varit passionerat, det har varit likgiltigt och vi har bråkat och gjot slut. Men det går inte att bortse från att serien alltid haft en speciell plats i mitt hjärta. Folk har jämfört mig med JD. Jag har fått inspiration till mitt skådespeleri genom serien. Nu när jag tänker på det har den betytt rätt mycket för mig faktiskt. Jag kommer sakna den.

I morgon är det åter dags att åka till Karlshamn för rep. Ska bli skönt att få fjanta runt lite på scen. I år känns allt så mycket mer avspännt och skönare. Visst var jag nervös i början men nu är det annorlunda. Jag improviserar på scen och allt flyter på mycket lättare. Jag har smält att jag fått lära mig i Hoby och kasserat allt onödigt prettotrams. Det betyder att jag aldrig skulle kunna bli fantastisk som skådespelare men jag kommer trivas och förhoppningsvis kommer publiken bara glatt flyta med. Det är synd att jag inte skulle orka med branschen för jag trivs med arbetet. I alla fall när jag får arbeta på mitt sätt.

Min flickvän kallade sig Facebook-nörd idag. Jag blev stolt. I like em nerdy.

Men nu säng så jag kommer till Karlshamn och kan repa lite någon gång. Det rycker i benen.