Andra världskriget och kollationering
Datorn har precis hängt sig efter att jag spelat Call of Duty - World at War. Detta lilla spel får min dator att tjura i ett hörn efter ett tag. Men nu är det inte det jag tänker skriva om utan jag tänker skriva om den makt att påverka som ett spel kan ha. Dom kan påverka på samma sätt som vilken film som helst.
Det som fick mig att komma fram till detta var när jag spelade som en rysk soldat som stormar Berlin i andra världskrigets slutskede. Spelet som mest bara går ut på att skjuta har härmed chansen att visa hur grymt ett krig är, hur båda sidorna lider fruktansvärda förluster. Istället spelar spelet häftig musik, sina medhjälpare skriker "Kill those rats!" och man fortsätter meja ner dessa omännskliga monster som kallas tyskar. Tänk om man i det här läget faktiskt hade gjort så att man fick slåss mot dom tyskar som var i Berlin vid det här tillfället? Civila, några gamla soldater och barn. Jag som spelare hade blivit chokad om det hade visat sig att det senaste nazimonstret jag dödat var en 16 årig pojke. Det hade varit som ett knytnävsslag i magen och en verklig funderare på hur gräsligt krig verkligen kan vara.
Det här var bara något som slog mig strax innan spelet hängde sig. Jag vill se ett spel som visar hur jävligt det är för båda sidorna. Inte bara de allierade. För i ett krig som involverar hela världen så mår nog alla ganska dåligt.
Nåja nog om sånna tråkigheter. Idag har jag sökt till alla kurser jag är intresserad av till hösten. 16 st blev det. Hoppas nu att jag har gjort allt rätt och att dom faktiskt söks. Jag menar dom har ju inte mina betyg eller så, hur vet dom då ifall dom ska ta in mig? Fast det får jag väl kolla upp.
Nu ska jag lyssna klart på luftslottet som sprängdes och sen sova. I morgon är det återigen dags att gå till det gräsligt tråkiga jobbet. Jag förstår inte att 4 timmar kan kännas så långa. Blä
Fast sen är det kollationering till helgen. Jag kommer få långa bilen så jag slipper betala för resan. Däremot verkar det bli pizza på lördagkväll. Jag får ta en stor och spara på bitarna till frukost nästa dag. Nåja. Gonatt!
Det som fick mig att komma fram till detta var när jag spelade som en rysk soldat som stormar Berlin i andra världskrigets slutskede. Spelet som mest bara går ut på att skjuta har härmed chansen att visa hur grymt ett krig är, hur båda sidorna lider fruktansvärda förluster. Istället spelar spelet häftig musik, sina medhjälpare skriker "Kill those rats!" och man fortsätter meja ner dessa omännskliga monster som kallas tyskar. Tänk om man i det här läget faktiskt hade gjort så att man fick slåss mot dom tyskar som var i Berlin vid det här tillfället? Civila, några gamla soldater och barn. Jag som spelare hade blivit chokad om det hade visat sig att det senaste nazimonstret jag dödat var en 16 årig pojke. Det hade varit som ett knytnävsslag i magen och en verklig funderare på hur gräsligt krig verkligen kan vara.
Det här var bara något som slog mig strax innan spelet hängde sig. Jag vill se ett spel som visar hur jävligt det är för båda sidorna. Inte bara de allierade. För i ett krig som involverar hela världen så mår nog alla ganska dåligt.
Nåja nog om sånna tråkigheter. Idag har jag sökt till alla kurser jag är intresserad av till hösten. 16 st blev det. Hoppas nu att jag har gjort allt rätt och att dom faktiskt söks. Jag menar dom har ju inte mina betyg eller så, hur vet dom då ifall dom ska ta in mig? Fast det får jag väl kolla upp.
Nu ska jag lyssna klart på luftslottet som sprängdes och sen sova. I morgon är det återigen dags att gå till det gräsligt tråkiga jobbet. Jag förstår inte att 4 timmar kan kännas så långa. Blä
Fast sen är det kollationering till helgen. Jag kommer få långa bilen så jag slipper betala för resan. Däremot verkar det bli pizza på lördagkväll. Jag får ta en stor och spara på bitarna till frukost nästa dag. Nåja. Gonatt!
Kommentarer
Trackback
